Azul som tidigare varit en liten lagun som samlat många turister var i år något helt annat. framme i lagunen, lagunen är borta istället en enorm sjö som dränkt allt runt omkring även halva restaurangen som man nu var tvungen att åka båt istället för bil för att besöka. fanns inte en människa i närheten förutom restaurangägaren som fortfarande bedrev verksamhet, otroligt. vi hängde här ett tag surfa tog några bilder sänkta några kalla etc.
efter azul blev det lagunen på stranden mot jericoacoara. nu var vi dock inte ensamma längre tre kiteare var där, fuck, det är ett helve_e med kite.
igår tisdag var min sista seglingsdag. det blåste pung mycket så idag skulle det bara laddas bakåtloop. sista dagen idag eller aldrig, ska jag köra sönder grejerna så ska jag göra det idag. det var min inställning. bakåt är svårare en framåt, men det kändes rätt på något sätt. jag gick löst fullständigt min käringspärr har släppt nu så gött va. jag flyger runt i roterationen landar på nosen men för tidigt. den svåra delen är kvar att hålla kvar och inte flyga av som jag gör nu. flyger som en vante genom luften, hehe. i vår får det bli apelviken thats it. våg segling är ju guld.
peace out// konstantin



















